Taggad till tusen.

Â

Â

Â

Â

Â

Â

Â

Â

Â
weâ„it
So sick.
Det Ă€r jobbigt att vara sjuk, det Ă€r inget att sticka under stolen med. Men pĂ„ nĂ„got vis brukar det Ă€ndĂ„ infinna sig en liten lĂ€ttnad och ett lugn över att fĂ„ ta det lungt och bara vila i en dag. Idag Ă€r jag sjuk, men jag kĂ€nner inte en gnutta av ro i kroppen av att fĂ„ vara hemma frĂ„n skolan. Bara stress och mer stress över att inte kunna jobba i helgen.Â
Â
Jag har en förmÄga att lÀtt tycka synd om mig sjÀlv. I rÀtt stunder sÄ Àr det mysigt, dÄ jag ligger hÀr med dubbla tÀcken, 6 kuddar och en filt och gnyr för mig sjÀlv. Livet Àr allt bra busigt!
Â

Is it me or is it getting hot in here?
Hejsanhoppsan!
Jag har beslutat mig för att ta tag i min svenskuppgift i detta nu. Det Àr en fördjupningsuppgift som handlar om hjÀltar. Hehe, jaaaa... Det skulle kunna vara kul och intressant om det inte vore för att det gÄr sÄ trögt och att det kÀnns som att jag inte fÄr ur mig nÄgot vettigt alls, jag bara pladdrar pÄ. DÀr Àr vÀl i och för sig lite sÄ jag gör nÀr jag skriver. -.- Det som frustrerar mig Àr att de tankar och reflektioner jag har bara lÄter töntigt framför mig pÄ skÀrmen. Inte heller det Àr ovanligt nÀr jag ska försöka uttrycka mig i ord... I steget mellan fundering och text Àr det som att allt det smarta pÄ nÄgot vis bestÀmmer sig för att dra dÀr ifrÄn och lÀmna mig kvar ensam och förvirrad.
Knowledge is the key.
Jag Ă€lskar att lĂ€ra mig. Fylla pĂ„ med kunskap. Kanske beror det pĂ„ att jag gillar att kunna saker. Jag Ă€lskar den dĂ€r kĂ€nslan som uppstĂ„r nĂ€r man lĂ€r sig nĂ„gonting helt nytt som man förut inte haft en aning om och som visar sig vara jĂ€tteintressant och hur spĂ€nnande som helst. Det hĂ€nder ofta som naturvetare pĂ„ skolan. Kickarna varvas med vĂ„gor av irritation över att inte kunna binda ihop alla kunskapstrĂ„dar till en stor boll av förstĂ„else.Â
Â
TĂ€nk vilken ofantlig kvatitet av saker att lĂ€ra sig det finns i denna vĂ€rld. Bilden i mitt förra inlĂ€gg tycker jag symboliserar detta pĂ„ ett sĂ„ bra sĂ€tt. Det finns liksom sĂ„ mycket som vi inte ens vet att vi inte vet. SĂ„ otroligt mycket att lĂ€ra, sĂ„ fantastiskt mycket att utforska! Jag vet i alla fall vad jag ska göra hela mitt liv.Â
Â
Â

Too close.
Veckorna gÄr sÄ snabbt. Helt galet! Tiden bara flyger ivÀg. Kanske Àr det för att jag lyckas fylla den med vÀrdefulla saker att göra.
Â
ApprĂ„pĂ„ det sĂ„ Ă€lskar jag effektivitet! Haha, jaa, det Ă€r sant, trots min seghet... Jag tror starkt pĂ„ att lagom mĂ„nga saker att göra i vardagen hjĂ€lper till att effektivisera tillvaron. Innan jag började jobba skulle jag aldrig kunnat tro att det skulle vara möjligt att fĂ„ ihop andra Ă„ret pĂ„ naturvetenskap och allt som hör till, bo sjĂ€lv, dansa flera gĂ„nger i veckan, ha tid för de jag gillar att umgĂ„s med OCH jobba. Men uppenbarligen sĂ„ funkar det, och inte bara funkar, det gĂ„r bra till och med! Jag fylls av den lyckliga kĂ€nslan jag kĂ€nde för nĂ„gra söndagar sedan efter en helg fylld av jobb dĂ€r jag Ă€ndĂ„ hade hunnit med att plugga och ta det lugnt med familjen!Â
Â
Nu hoppas jag pĂ„ att kunna bli Ă€nnu mer arbetssam och duktig pĂ„ att disponera och planera min tid. Det fĂ„r bli mitt inofficiella mĂ„l!Â
Â
Â

â„
HatkÀrlek.
Det hĂ€r med trĂ€ning. Ibland hatar jag att trĂ€na, fast egentligen Ă€lskar jag det! IkvĂ€ll har jag Dancehall med AnnaMarica och jag vet att det innebĂ€r jobbig cirkeltrĂ€ning, förmodligen för att trĂ€na flĂ„s. Just nu gĂ„r jag frĂ„n att gruva mig till att vara aspepp, för jag vet att det kommer att kĂ€nnas men ocksĂ„ att den underbara kĂ€nslan av fysiskt trötthet kommer att infinna sig efterĂ„t.Â
Â
Jag tror dock att jag har kĂ€llan till gruvsamheten som samlar sig i min kropp. Det Ă€r besvikelsen att inte orka ge allt. Om jag inte köttar hela tiden blir jag sĂ„ oerhört besviken pĂ„ mig sjĂ€lv och det hatet Ă€r det jag inte gillar. Det jag vet nu innan Ă€r att jag förmodligen inte kommer att hĂ„lla mig till de förvĂ€ntningar jag har och att jag kommer behöva möta min besvikelse.Â
Â
Jag har aldrig varit, och kommer förmodligen aldrig att bli, en sĂ„dan Ă€r riktig trĂ€ningmĂ€nniska som motiveras av bilder pĂ„ vĂ€ltrĂ€nade magar och snygga muskler. SjĂ€lv blir jag bara Ă„ngestfylld och bekymrad. Men Ă€ven jag finner lyckan i att trĂ€na skiten ur sig, tills musklerna brĂ€nner och benen vill vika sig. Trots den gnagande tanken att jag inte kĂ€mpat nog.Â
Â
Â

Liknande bilder hatar jag oftast, fast denna hade ett sÄdant klockrent budskap att jag beslöt mig för att Àlska den!
SÄ mycket jag vill göra, sÄ lite tid...
Det finns sĂ„ mycket jag ska göra i framtiden. Eller vill göra i framtiden. Varje dag (nĂ€stan) stöter jag pĂ„ nĂ„got som fĂ„r mig att tĂ€nka "Ă„h, DET bara mĂ„ste jag göra innan jag dör!". Jag har till och med en bucketlist dĂ€r jag listat nĂ„gra av dessa grejer. De flesta Ă€r inte ens nĂ„got stort och omfattande, utan bara smĂ„saker som man skulle kunna klara av pĂ„ en dag eller kanske bara nĂ„gon minut. Men för det krĂ€vs det ocksĂ„ rĂ€tt situation... MĂ„nga Ă€r ocksĂ„ rĂ€tt fĂ„niga och sĂ€kert framkallade pĂ„ grund av för mycket tonĂ„rsfilmstittande, eller i alla fall amerikanska romantiska filmer.Â
Â
Visst, det Àr ju kul och lite mysigt liksom. Men grejen Àr den att jag Àr rÀdd att inget av det kommer att bli av, för jag vet hur jag funkar. Hoppas och planerar sÄ mycket, men tar aldrig tag i det... LÄter det aldrig bli av. Det Àr nog en av mina största rÀdslor. Att jag inte lever livet fullt ut, att jag hela tiden skjuter upp det jag vill göra.
Â
Â
 SÄhÀr vill jag kÀnna mig varje dag!

Â
Â
MELODIIS!
MELODIFESTIVALEN!! Oj, caps lock... Som den nörd jag Ă€r i detta omrĂ„de sĂ„ har denna kvĂ€ll varit en vĂ€ldigt bra stund, Ă€ven om jag inte föll handlöst för nĂ„gon av lĂ„tarna. David Lindgren Ă€r sĂ„ himla gullig, YOHIO Ă€r cool och stackars Caisa kan inte alls dansa, det var ungefĂ€r det jag had in mind tonight. Och sĂ„klart att Gina Ă€r bĂ€st i vĂ€rlden. Gina for president!Â
Â
Â
Â

Â
Â

Titanic.
För 5 timmar sedan hade jag aldrig sett Titanic, filmen som alla har sett och som alla borde se. Jag överlevde 17 Ă„r utan att kolla pĂ„ denna berömda film. Well done, I know. Men nu behöver jag inte lida mer, inte heller alla de mĂ€nniskor som varit tvunga att ta del av den förfĂ€rliga vetskapen att en medmĂ€nniska inte har sett Titanic, vi slipper nu den smĂ€rtan.Â
Â
SĂ„ vad tyckte jag? Jo, den var bra! BĂ€ttre Ă€n jag hade trott pĂ„ nĂ„got vis. Fin, och ja, jag grĂ€t, easypeasy! Och LEONARDO DI CAPRIO ĂR SNYGG!!! Det var vĂ€l ungefĂ€r det jag ville sĂ€ga just nu. Pusshej!â„
Â
Â

Â

Â

Â

OkejdĂ„, om du insisterar...Â