Jag är expert på att göra ingenting. Vilket är väldigt bra om man har lätt för att bli stressad. MEN! Ibland blir det så att jag inte accepterar det faktum att nu är det okej att ta det lugnt och göra "onödiga" saker, som att sitta vid teven eller ligga i sängen alldeles för länge. Och när man då slappat en hel dag och borde känna sig sjukt utvilad så känner jag mig då istället ännu mer stressad och tycker att jag "inte fått något vettigt gjort". Allt detta resulterar i att vilandet inte gav mig någonting alls, vilket blir lite tokigt... Här har jag gått hela dagen och tänkt: "Snart ska jag städa rummet och sen plugga" eller "Bara kolla lite på teve först".

Lösningen är att acceptera att detta kommer bli en dag då jag får ta det alldeles lugnt och att jag behöver inte göra något vettigt. Sådana dagar behövs ju! Då njuter jag istället och tänker "Ååh, vad härligt att bara se på mina favoritserier idag!" Efter en sådan dag har vilat gjort mig betydligt mer avslappnad än om jag skulle gå och ha dåligt samvete över att jag inte gör något som "jag ska".

 

eller...